im not your asian babe

 

Jag skulle inte säga att Sverige är ett värst rasistiskt land om man kanske jämför med andra länder som har det värre, men varför jämföra Sverige med de värsta länderna? Det gör ju inte oss bättre. Jag kanske inte ska säga att vi bor i ett rasistiskt land, det låter så hårt och jag vill inte uttala mig så. Istället säger jag såhär: Sverige är ett land med hög vardagsrasism. 
 
Vardagsrasism? Vad är det? Är det ens ett ord? Ja. Vardagsrasism är till exempel: de småsakerna folk bara slänger ut sig utan att tänka. De "roliga" skämten om folkgrupper. Fördomarna som ger konsekvenser.
Jag, som 17-årig halv asiatisk tjej i Sveriges fjärde största stad får mycket ofta höra "rasistiska" uttalanden mot mig i vardagen. I Svava gallerian i Uppsala utanför den ganska så nyöppnade yoghurtglass-baren brukar ofta unga killar sitta och spana in tjejer, ropa efter dom, vissla efter dom. (En snabb fråga, ser vi ut som hundar?) 
 
Men när jag går förbi där (vilket oftast är 2 gånger per dag, fram och tillbaka från skolan) så får jag helt andra ord än vad en vanlig blond svensk tjej skulle få. Några fraser är: 
 
- Thailand!
- Kines.
- Hello Asian girl 
- Nihao
- Vart är du ifrån? 
-Chingchong 
- Jävla kines åk hem
- "Försöker härma ett icke-existerande asiatiskt språk" 
osv 
 
Såklart händer inte detta varje dag, utan i genomsnitt en gång per vecka. Oftast är det killar, runt min ålder. Ibland är det vuxna män, någon enstaka gång tjejer. Nu kanske ni har fastnat på frasen "Vart kommer du ifrån?" och tänker: Nämen det är väl inte så farligt att fråga vart någon kommer ifrån, varför är du så lättkränkt Simona?"
 
Snälla, sluta. Om du INTE vet hur det är att höra på festen hos en kompis när man ska ta tilltugg och ett gäng kommer fram utan att säga hej utan bara kör rakt på sak: " Vart är du ifrån då?". Eller på centralstationen väntandes på bussen, när någon kille går förbi frågar "Är du från Kina?". Eller i kön till krogen/mataffären och mannen framför dig säger: " Du kan få gå före, bara för du är från Thailand". Men vet ni vad? Jag är härifrån! Jag är från Sverige, jag är svensk. Detta är mitt land med. Vart jag är ifrån, är  det din fråga? Vadå som att jag är på semester här? Det är inte själva frågan som är kränkande , det är att få den så himla ofta som jag får. Om inte du kan sätta dig in i denna situation eller aldirg varit med om det så kan du ju inte säga att det inte är kränkande. Vad vet du? Vad har du för talan i detta. För mig så blir det kränkande efter ett tag! (SÅKLART så svarar jag ju ändå trevligt när någon frågar men oftast så bryr sig de inte ens, de är ingen fråga utan en fras liksom)
 
Detta är inte någon stor grej kanske, det är ju bara lite ord hit och dit. Men vi normaliserar rasismen så mycket om vi inte säger ifrån. Detta med att säga ifrån, jag vet inte hur många gånger jag bara fått förbi. Inte tittat åt deras håll, låtsats som att jag inte hört. Andra gånger stirrat in i personens ögon, några gånger gett ett finger (gissa vilket). Några enstaka gånger gått tillbaka och frågat: "Ursäkta?"
 
För någon vecka sen var jag och mamma och handlade på Gränby C, vi gick förbi en liten butik som säljer produkter för naglar. De står 3 killar utanför butiken och försöker locka kunder. Jag och mamma går förbi, inte alls nära. De får ögonkontakt med mig och skriker: "Hej! Kom hit och prova vår senaste produkt! " Och viftar med handen att jag ska komma. Jag kollar bort utan att svara. Då ska han såklart vara lite rolig för sina kompisar och skriker: Nihao! 
Han ser att jag reagerar direkt, och jag reagerar negativt. Jag stannar upp. Mitt i folkmassan, och ger honom onda ögat en bra stund. Han och hans kompisar tittar på varandra och skrattar, sedan på mig igen. Han fortsätter: Nihao! Nihao! Nihao! 
Mamma stannar upp, försöker se vart jag fastnat med blicken och börjar förstå vad som pågår. Jag vänder mig om och går in på Lindex. Mamma försvinner bort och jag tänkte inte så mycket på det, sedan kommer hon in tillbaka till mig på affären. 
-Vart har du varit?
- Äsch ingenstans. Sa hon nöjt.
- Jo men vadå säg, varför ser du så nöjd ut?
- Jag sa bara åt de där killarna.
Jag började skratta.
- Omg nej vad sa du?
- Att de behöver lugna sig och lite sånt
- Nej men säg exakt vad du sa! 
- Okej, jag sa såhär: " Killar.... Lugna er. Har ni märkt att ingen kommer fram till er och vill köpa? Det finns en anledning, ni behöver inte skrika som vildar. Lugna er, tack
Sen så skrattade de och sa :Okej, nihao
Då sa jag: Walla habibi, allahu akbar yalla"
Då blev de allt tysta "
 
Haha, alltså. Mamma... Även fast detta inte var så bra och även nedlåtande mot dessa killar, så var det ju inte hon som tog insiativet att börja. Utan försökte förklara för killarna att det inte var okej, men de förstod inte så då fick hon ju gå den vägen med att försöka deras härma deras språk med en liten tvist av humor sådär, exakt som de hade gjort. Såklart visste ju inte mamma om de va iranier/araber. Hon gissade. Precis som när han gissade att vi va kineser och sa: Nihao! 
 
Varför har vi inte fler som vågar säga att detta inte är okej? För det är absolut inte ens i närheten av okej, vardagsrasism är inte okej. Även fast du kanske ville vara lite rolig på fyllan, försöker starta en konversation, försöker få kontakt med en människa, försöker stöta på en människa. Börja då inte konversationen med: "Nihao, eller säger jag det rätt? " Det kommer inte vilja få mig att ge dig mitt nummer, tyvärr.
 
Det läskiga i detta är att jag har blivit så van, jag har aldrig tänkt igenom hela mitt liv och hur mycket dåligt laddat jag fått utstå bara pga av att min mamma är född i Sydkorea. Det var först igår som jag läste en krönika av Patrik (här finns den) och tänkte: "Shit vad jag känner igen mig."
Jag har aldrig tänkt på det, för det är en del av min vardag. Jag har blivit van.
 
 
En fråga jag har, är varför det har blivit så acceptabelt att skämta om just asiater? Jag ska ta 2 exempel.
 
1: När jag var liten och gick i lågstadiet så var det väldigt vanligt att mina klasskamrater körde denna underbart roliga ramsa: "Mamma kines, pappa japan. Stackars lilla cp barn" , och satte fingrarna vid huden bredvid ögonen så de liknade mina. De skrattade, jag skrattade med. Såklart tyckte jag inte att detta var kul, men som barn var jag väldigt blyg och sa knappast emot. Den där ramsan fick jag höra om och om, den blev aldrig uttjatad. Jag fattar inte varför ingen lärare grep in och bara sa: nej nu får det räcka. Det skulle vara en helt annan grej om några barn sa " Pappa från Turkiet, Mamma från Iran. Stackars lilla cp barn" eller " Pappa från Kongo, Mamma från Nigeria. Stackars lilla cp barn". Varför är det okej att säga en ramsa om kineser och japaner men hemskt om ett barn skulle tala illa om afrikaner? Jag förstår inte vart detta kommer ifrån! Kan det vara så att det är ganska så få asiater i Sverige, och fler afrikaner. Alltså fler som säger emot?
Ett av barnen sa också att det var hans pappa som hade lärt honom denna roliga ramsa, bra pappa som uppmuntrar vardagsrasismen.
 
Men vadå? De är bara barn? Ja exakt, och det är därför vi vuxna (jag anser att jag fortfarande är barn dock) ska säga till när vi hör sånt här för att det är i barndomen man utvecklas och lär sig saker som mest. Det är så viktigt att föräldrar faktiskt lär sina barn att alla, oavsett etnicitet, är exakt lika mycket värda. 
 
Ett bevis på att folk bara tar saker för givet pga mitt utseende: i 7/8:an så hade ej tränat på två st matteprov, och fick F på båda. Då hade min matte lärare sagt: Du förstår inte språket.
Och sedan flyttat ner mig till "special-matten", ångrar detta så otroligt mycket pga det var jättelätt i special matten (för lätt) och jag missade mycket som de andra gjorde på den "riktiga" matten. Så nu har jag det jätte svårt i gymnasiet när jag läser just matte. Svenska är mitt första språk och jag kan inget annat språk flytande, så tro mig. Mina språkkunskaper är det inget fel på, gumman.
 
 En äcklig grej, är att jag blivit påverkad av detta. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde skriva: Jag bryr mig inte om vad någon säger om eller till mig. Men alltså, på djupet. Någonstans. Så har detta satt sina spå.
 
När jag är ute med min familj på ex: Ikea, och min 4-åriga lillebror Joel skriker lite för högt eller kör in i någon annans kundvagn blir jag stressad, jag bryr mig för mycket om vad de andra familjerna ska tycka om min familj. Jag tror att de tänker "Ah men de där jävla kineserna som härjar, kan de inte hålla reda på sina barn".
Visst är detta så jäkla sorgligt? Men tyvärr, så jag tänker jag såhär.Som att jag behöver uppföra mig, som att vi är på semester här och måste respektera de svenska. Även fast jag är född här, levt här i hela mitt liv och anser att detta är mitt hemland. Jag känner mig inte tillräckligt svensk i Sverige, och inte tillräckligt sydkoreans i Sydkorea. Mentalt, så är jag en turist utan land
 
"Asiatiska tjejer blir nekade på krogen för att vakter har trott att de är prostituerade.
Ny kille i klassen, är han asiat? Då är han super smart och bra på matte, jag har sett det på tv-serier!
Jag blir nobbad av en snygg kille, en kompis säger: Han kanske bara inte gillar asiater eller något?"
 
Som att hela min personlighet, mina intressen, mitt allt utstrålar: ASIAT. Jag är faktiskt en människa som tror på att folk faller på själva människan och inte om jag har snea ögon och kan äta med pinnar eller inte. Blir så frustrerad
 
2:Kinapuffar
Kommer ni ihåg diskussionen Patrik Lundberg "startade" (han skrev mest om hur han kände att vara asiat i Sverige men media samt läsare gjorde så det endast handlade om kinapuffar...suck) i sin krönika för Helsingborg Dagblad?
Kinapuffarna hade en gul asiat med rishatt,sneda ögon och stort leende på sina förpackningar tills 2011-2012 pga det ansågs vara en rasistisk nidbild. Jag tycker nästan att detta är en icke-fråga, jag bryr mig inte om Fazer har en asiat på deras förpackningar eller inte. Den borde inte ens va där från början, men jag skulle ej kämpa för att få bort den. Jag har fått kommentarer som: "Det där ser ju ut som du!" eller "Där är ju du" så jag förstår er som jobbade för att få bort den.
 
Det ÄR mer acceptabelt att skämta om asiater i Sverige idag, det är inte lika dåligt som att skämta om andra grupper. Ett till exempel är något som Patrik skrev i Expressen:
 
Det var något med att han hade dragit ett skämt, det där klassiska om att alla asiater ser likadana ut. Publiken hade skrattat och hållit med. 
 
Sen hade han sagt: " Nej, det är inte sant. Det är afrikanerna som ser likadana ut, och alla i Mellanöstern ser också likadana ut" 
 
Då blev det helt tyst, ingen skrattade. Publiken såg frågande ut. " Sådär får man väl inte säga?" 
 
NEJ EXAKT! Så varför skrattade ni när man drog det om asiater, varför var det mer okej då? För vet ni vad, det är de inte! Så säg mig, varför?
 
Kanske är det för att det inte finns så mycket asiater i Sverige? Så det blir liksom helt automatiskt mer okej? Det finns ingen krönikör på expressen eller någon stor kändis i Sverige som är asiat, däremot afrikaner. Kanske vågar man mer att skämta om asiater för att det är en minoritetsgrupp och man får sällan motstånd? Worth thinking about
 
För att det inte är någon som säger till, som vågar säga att vardagsrasismen är  irriterande. Jag må verka lättkränkt och lättpåverkad, att jag klagar på saker som inte ens spelar någon roll eller är en stor grej. Men jag står upp för detta och tycker att folk borde... Nej, folk SKA skärpa sig. Det är fan inte mer okej att skämta om asiater än indier eller turkar. Nu får det vara nog.Jag har fått nog. Nästa gång jag går en negativt laddad kommentar om min bakgrund ska jag vara en party pooper och starta en debatt. Det må bli stelt, men någon måste ju säga ifrån. My asian brothers and sisters (och alla ni andra såklart), det är dags nu. Ryt till och säg ifrån! 
 
Sluta normalisera vardagsrasismen, tack! 
 
 
UPDATE: Ang mitt inlägg om vardagsrasism, ni ska veta att det absolut INTE är en text emot svenskar och va de gör fel. Det är inte så att jag hänger ut blonda eller blåögda herregud hahaha. Det är inte de som de handlar om. Jag hänger ut MÄNNISKOR som gör såhär, och  om jag ska vara helt ärlig så är det oftast INTE svenskar som håller på. Inte för att det spelar någon roll vilken folkgrupp ens. Jag ser alla som likadana människor, så alla ni som skrivit till mig (typ 2) och ba: "men oj rasism mot vita finns visst du visar det i din text" eller "varför hänger alla utländska ut oss svenskar hela tin, om du inte trivs här dra då" 
 
känner mest gubben jag tänker inte dra någonstans, cuz this is my home. Idc if u like it or nah. Åka hem? Brush jag är redan här 
 
PEACE OUT 
 
 
Allmänt | |
#1 - - .:

problemet sitter nog i ditt självförtroende, skit i dom och ha huvudet högt

Svar: Asså tror att du inte riktigt förstår mig, jag ser att du försöker "uppmuntra" mig men alltså. Jag har ett bra självförtroende, jag är fett nöjd över mina asiatiska drag liksom och är bekväm i mig själv. Skulle aldrig vilja byta bort de (asså vi har alla våra dagar) men du fattar? Men det stoppar ju inte rasismen, förstår du hur jag tänker? Även fast jag skiter i va alla dessa människor säger och går med huvudet högt så försvinner ju inte rasismen. Det är som att säga att ex:om judarna skulle ha bra självförtroende och ha huvudet högt skulle allt va bra. Det hänger inte på självkänslan. Ganska långsökt exempel jag vet men ville göra det tydligt haha... Tror du har missuppfattat texten, jag vill inte att folk ska tycka synd om mig eller tro att jag har lack of confidence. Vill att folk ska skärpa sig med fördomar och få respekt mot alla etniska grupper. Kram
simonapaulina.blogg.se

#2 - - Jasmine:

Alltså det du säger är faktiskt väldigt sant, även jag har fått höra liknande, dom frågar vart jag är ifrån och jag säger iran, personen säger något på persiska och jag säger att jag inte kan persiska eftersom jag är född i sverige och bott med svenskar hela mitt liv. Som respond får man "kan du inte ditt egna språk"
Ett annat exempel är ju den snubben i min skola som hela tiden försöker prata persiska med mig även fast jag sagt 1000000 ggr att jag inte kan.
Detta händer dock inte sååååå ofta och är inte något vardagligt för mig personligen. Jag tyckte det var otroligt drygt dessa gånger så jag förstår till 100% att du är trött den där skiten.
Alltså det är inte okej?! Asså det är det där hånande sättet eller att folk tar förgivet och varför? Jo för att dom dömer ens efter ens utseende och tar egna slutsatser om att dom vet något om dig. Det är som att någon skulle gå till en överviktig och säga "du äter mcdonalds varje dag" och om den överviktiga svarar "nej? Verkligen inte" och den andra personen svarar "Jo det gör du ju, det ser man ju på dig"
Fast det kan bero på genitik och massa andra saker.
Det jag vill förmedla är att vad är det folk tror med att dom har fått rätten till att gå på en person med ett sådant påhopp?! Alltså helt utan ödmjukhet också.

Jag är personligen stolt över att vara iranie och jag vet att du vet om dina underbara asiatiska drag är underbara men det är faktiskt inte det de handlar om, det handlar inte om oss "utlänningar" (dock födda i sverige?) det handlar om hur folk bemöter oss.
Det handlar inte om vårat jävla självförtroende, den som tror det är ju puckad och har inte läst din text??????
Vi stör oss på det vi får HÖRA, alltså något NÅGON ANNAN gör.

Vad händer med respekten?


Hah kul skrev en bok också men blir så lack!

Svar: Du är så klok my dear, asså allt det där. Du ser hur mycket du stör dig på det, då kan du tänka hur det är att få höra det nån gång varje vecka. Man slutar bry sig, och det är så fel egentligen. Nån borde säga åt dessa personer så att de skäms, annars lär de sig aldrig. ( Tror de är deras föräldrars jobb men ngt gick fel där asså) Plus att det är bra för själen att få ut det. Om dom ej fattar och fortsätter, så slutar man lägga energi på dom och man har iaf försökt och gjort sitt.
Ja du ska va fett stolt, det är SÅ fint. Och jag gillar ju att va hals sydkoreans och halv svensk liksom. Det är ju inte oss det är fel på, utan liksom folk??? Det är 2015 när ska folk fatta. Blir less

Indeed, +1, Word, Feel u brotha, Amen, Preach It

simonapaulina.blogg.se

#3 - - isabell:

WORD! Du är grym!! <3

Svar: ÅH tack!! Du är grym. Puss
simonapaulina.blogg.se

#4 - - jassyyy:

alltså fan va bra du är, alla borde tänka som dig, du är så jävla bäst

#5 - - Josephine:

Jag håller verkligen med dig! Jag blir så arg, Svergie är definitivt ett land med rasism och annan orättvisa precis som alla andra. Är trött på att man säger att Sverige är bättre än alla andra, visst är det bättre än vissa men vi är inte bäst. Finns nog inget land som är. Blir så arg på att höra frågan "vart kommer du ifrån?". En blond person hade inte fått den frågan om personen inte var utomlands. Och all denna okunskap och omedvetenhet leder till fördomar och dumma frågor.. Gah! Önskar att alla blev medvetna om sina tankar, föreställningar, alla hemska normer osv och bara motarbetade dem. Grymt bra inlägg btw! :D

#6 - - Josephine:

Glömde: Rekommenderar starkt två grymma instagramkonton - makthavarna & machokulturen (loove them).

#7 - - Lina:

Hejsan!
Väldigt bra skrivet! Heja dig! Tycker förövrigt att du är svincool och verkar vara en väldigt fin människa.
Kram

#8 - - Anonym:

Vad är din andra halva ?

Svar: Jag är halv sydkorean och halv svensk, om det var så du menade!
simonapaulina.blogg.se

#9 - - moniki.blogg.se:

såå snyggt hår!!

Svar: Taaack fina du!
simonapaulina.blogg.se

#10 - - Ann-Sofie:

Hej!

Jag har inte läst hela din text, ska erkännas, men ville ändå kommentera ang det du skriver om att du hela tiden får frågan "var kommer du ifrån?".

Då du inte har de "typiska" svenska dragen så är det ju av nyfikenhet man frågar för frågeställaren vet ju inte om du har bott här hela ditt liv, eller bara ett tag och hoppas kanske att du har något intressant och trevligt att berätta om det land han/hon förmodar att du kommer ifrån.

För om du skulle svara "jag är från Sydkorea" så kanske den personen skulle fortsätta konversationen med "jaha, där har jag aldrig varit, hur är det där?" osv.

Om jag, med mina "europeiska" ansiktsdrag skulle flytta till Sydkorea och börja i en skola där så kan jag ju bara tänka mig hur många som skulle fråga "var kommer du ifrån då?". Även om jag var född där.

Skulle säkerligen tycka, precis som du, att frågan är skiiitjobbig efter ett tag, men man kan ju själv välja hur man "tar" saker och om man ska tänka ur "rastistiska" perspektiv eller bara "det var ju bara en vanlig fråga".

En arbetslös som får frågan "jaha, och vart jobbar du då?", en cancersjuk som får höra "Amen, tjaaa, är´e bra eller?", en ofrivilligt barnlös som får frågan "och när ska ni skaffa barn då?", tycker säkert också det är skitjobbigt. Men frågan ställs ju inte av människor som på något sätt hatar arbetslösa, barnlösa eller cancersjuka, precis som frågan "var kommer du ifrån då" inte ställs av "rasister" - det är en fullkomligt nyfiken och normal fråga.

För det går ju inte att komma ifrån dina asiatiska drag, som är oerhört vackra btw. Så istället för att känna dig kränkt av just frågan "var kommer du ifrån" så är det ju väldigt enkelt att svara "min pappa är från sverige och min mamma är från sydkorea, har du varit där?" och sen är kanske en jätte trevlig konversation igång med någon som bara var nyfiken på att veta mer om dig.

Alltså det jag menar är att allt behöver inte vara svart eller vitt, man kanske bara kan försöka se lite lättare på saker - enbart för att göra det lättare för en själv.

Svar: Asså förstår exakt hur du menar och vet att folk skulle tycka såhär! Såklart så svarar jag ju oftast trevligt att jag är halv sydkorean och oftast är de inte ens intresserade utan bara går förbi och låter mig inte svara eller starta en konversation om hur det är. Om du förstår hur jag menar, att de bara frågar frågan utan att ens vilja veta svaret liksom. Så blir det ju bara en fras man slänger ut sig.

Såklart så är det ibland folk som är intresserade 2/10 och vill veta mer osv och det är jätte trevligt, jag är en väldigt social person så alltid kul! Men redan när man får den frågan så kan man nästan läsa på personen om den vill starta en riktigt konversation eller om det är negativt laddat/bara vill vara rolig. Du skulle nog förstå hur jag menar om du själv skulle sättas in i den situationen, att man faktiskt kan ta den frågan negativt. Och positivt också, men i detta inlägg valde jag just att ta fram denna sida efter jag läst krönikan.

Sen exemplet med att om du skulle åka till Sydkorea och få samma fråga, så är det lite så att vita alltid reagerat i historien, haft slavar,rasbiologin, osv så i ex Asien så ser man ju upp mot vita lite kan man säga. Deras mode, musik,mat och kultur influeras av ex USA och de diggar ju den kulturen. Såklart finns det rötägg i varje land som kommer göra narr av dig men asså. Det ska dom ju inte göra, det är ju det som är vardagsrasismen som normaliseras och de är klart att de har den i Sydkorea också! Men ville bara berätta om hur jag känner här

Sen så är det en liiiiten skillnad där, för att man kan ju inte få fördomar mot en folkgrupp bara för att de inte kan få barn eller är arbetslösa. Det är inte samma sak. Det är inte som att man ser de på stan och ba: Titta han där kan ej få barn? Att man får kommentarer på stan om det osv. Klart man inte kan ta det rasistiskt...

Sen säger jag absolut INTE att alla som frågar mig vart jag kommer ifrån är rasister, att vara rasist är ett starkt ord och jag vill inte kalla någon som kallat mig saker för det utan att folk kan göra rasistiska handlingar mer. Det jag har varit med om är inte rasistaska handlingar utan grejer som normaliserar och kan göra så att jag känner mig utsatt. Inte att alla är rasister

Jag känner att du har hakat upp dig lite på endast denna fras, min text är mycket större än så!! :/

Älskar Sverige, kan låta som att jag inte gör det i texten men Sverige är ju helt underbart och är glad att jag växt upp här. (Jag är ju härifrån) Läs hela min text är du snäll så får du en liten mer helbild!

Men tack snälla för kritiken och kommentaren, klart man måste förklara sig och ta emot kritik. Kram
simonapaulina.blogg.se

#11 - - Stina Nyman:

Men alltså fy helvete vad bra du är! Håller med i varenda ord?! är fan hel svensk och skäms typ. Vem vill ens vara blond och blåögd? Gud vad man sticker ut då? Ta ingen skit babe, du är grym ändå! Låt oss liksom krossa alla idioter!

Svar: Men gumman neeeeeeeeeej, asså omg detta är inget emot SVENSKAR. Utan människor som håller på såhär och normaliserar, oftast inte ens svenskar. Det är fett fint med ljushåriga och blå ögon oki? Men tack babe du är grym du själv, och vi krossar alla idioter helt klart! som maskinen skulle sagt. PUSS
simonapaulina.blogg.se

#12 - - Felicia:

Tjena! Känner igen mig väldigt mycket i ditt inlägg och då är jag faktiskt helsvensk fast med lappländska drag i ansiktet från min farmor. Har också blivit van med att få frågan "är du kines?" "vart kommer du ifrån?" osv fast jag kan ryta ifrån beroende på vem det är som frågar.

Läs gärna mitt svar på ask när jag fick frågan och ge mig lite respons på om jag har rätt i de jag skrev osv :)
http://ask.fm/ffeliciakarlsson/answer/120007973902

Mvh Felicia Karlsson

Svar: Hej gurl! Måste bara säga att jag totally ÄLSKAR ditt utseende, asså rocka det för asså dayum tumblr gurl typ. (Ta åt dig okej du är skit snygg)
Exkat, det beror vem det är som frågar och attityden personen har. Om den frågar med ett hånflin och inte ens verkar vara intresserad så blir det lätt att man ger ett ironiskt svar tillbaka. Man märker ju om personen faktiskt på riktigt är intresserad, vilket tråkigt nog inte är så ofta (i mitt fall)

Men gud, detdär måste va SKITjobbigt, gash, Att övertala någon att man faktiskt är helsvensk, usch att ha den diskussionen. Skulle knappt palla utan att bli kaxig tillbaka

Läste ditt svar, älskade repliken: " Måste du veta vart mina drag i ansiktet kommer ifrån för att kunna acceptera mig och respektera mig?" Bästa jag läst, u go giiirl

Kram

simonapaulina.blogg.se

#13 - - Hv:

Så bra text. Det värsta som asiat är ändå att man känner sig utstött i sitt egna land och framför allt som du skriver på sociala evenemang, som fester. Att folk kollar på en för vad man är, och inte vem man är, kommer nog aldrig förändras.
Sorgligt, för det kommer aldrig ske en förändring om den inte börjar inifrån.

Värst är väl ändå när folk ser en för vad man ÄR, och inte för vem man är. Vi är alla människor i slutändan och det är få gånger man får den underbara känslan av människor som ser dig för vem du är; en människa. Fester är väl ändå värst kan jag tycka? Eller föräldrarmöten när man gick i grundskolan? I slutändan handlar det om en strukturell rasism och en otroligt infekterad ignorans. Synd.
Denna vardagsrasism är otroligt tråkig och det blir bara värre när andra kulturer ser ner på andra kulturer.
Vi är ju inte raser, vi är människor.

Svar: Tack som fan! Asså jag festar väl inte sådär as mycket. Men när jag väl drar på krök/fester så kan det lätt bli att man tänker att de kollar snett pga sitt ursprung, vilket skulle va helt sjukt. MEN ibland så inbillar man sig bara. De kanske kollar på en för att man är fab as fuck ;) Hehe nej men du fattar hur jag tänker...

Jag brukar oftast testa att vara riktigt social på evenemang, går fram till folk och presenterar mig och försöker starta en konversation, skämta. Oftast går det hem, ibland är folk fett stela haha (behöver absolut inte bero på ditt ursprung!!).. Men asså tillslut hittar man fett sköna peps så ba BAM

Tror ej att jag kan relatera på just fester osv, men absolut föräldramöten haha men det beror ju helt på läraren/hur man är i skolan/föräldern.

Vi har nog lite olika upplevelser, men kan absolut tänka mig in i hur du upplever det!!
Håller absolut med dig, vi är ju människor. Det är 2015 och blir less på att folk faktiskt inte verkar inse det

Kramar

simonapaulina.blogg.se

#14 - - Pimpiina:

Okej, okej, okej. Jag bugar för dig herregud vilket inlägg det gav mig gåshud och typ känslan av att jag kan stå på toppen av ett berg och skrika. JÄVLAR vilken text och FYFAN vad jag kände "ELLER HUR!" på varje jävla mening du skrev. Förlåt bombar din blogg och stalkar dig, är det okej om jag skriver ett inspirerande inlägg i min blogg? För JA, vi behöver mer röster som dessa och det är så jävla sant.

AMEN <3

#15 - - Karolina:

Jag är också asiatisk och förstår precis vad du menar. Jag blev adopterad och kom till Sverige med min familj när jag var några månader gammal, har växt upp i Sverige alltså. Och jag har också fått frågor om var jag kommer ifrån, är du kines , hur känns det att vara asiatisk och andra frågor. Sen har flera retat mig och sagt ching chong och "chong chong kines.." och hållt på. Förstår inte hur elaka vissa människor kan vara mot andra. Hur jag som person och min personlighet ska vara baserad på att jag råkar va asiat? Vissa har låtsas pratat/"imiterat" något asiatiskt språk etc. Jag hade väldigt dåligt självförtroende under en viss tid för att jag blev mobbad för att jag är asiat. Jag har hört "åk tillbaka till ditt land" ett par gånger och jag blir bara irriterad och arg att vissa inte fattar att Sverige är mitt land, jag är en svensk medborgare, svenska är mitt språk och jag är uppväxt i Sverige. Min brorsa som också är adopterad fast född av en annan mamma har också blivit retad och mobbad av mycket äldre personer.

Och det som jag tycker är så himla roligt att det oftast är föräldrarna som fyller sina ungar med massa skitsnack om inte bara asiater utan andra "folkslag". Är så jävla trött på att visa folk inte kan acceptera att jag är svensk och döma mig för det.

Tycker du är en sjukt cool tjej och du är en av mina många förebilder. Du är bäst!

#16 - - Emelie :

Åh, vad skönt det känns att läsa en sån här text och förstå att man inte är ensam. Min pappa är svensk och min mamma är sydkorean och hela mitt liv har varit allt från personer som frågar "var är du ifrån?" (Men precis som du säger så är det mer en kommentar än en fråga för svaret bryr sig inte många om) till "thaihora", "kinesjävel" , "jag förstår inte kinesiska" och det klassiska "ching chong".
Jag är ändå vuxen nu men detta pågår fortfarande. Det absolut mest tragiska i detta är verkligen hur okej det är att uttrycka sig rasistiskt bara det kallas "ett skämt" och som du säger hur de som ska vara vuxna och förebilder inte uttrycker sig på rätt sätt eller lär sina barn på rätt sätt. Jag minns inte en enda gång när någon kallat mig något när jag var liten när en vuxen faktiskt sa ifrån. Jag har absolut inte dåligt självförtroende jag kan bara inte acceptera att man inte behandlar människor på samma vis. Man ska inte behöva skaka av elaka kommentarer/särbehandling från början, den ska inte finnas där. Jag är ledsen för allt du och alla andra fått utstå men väldigt glad att du var stark nog att skriva det här inlägget! Supercoolt.

#17 - - Veronica:

Du är bara helt helt fantastisk! Har själv blivit retad hela mitt liv, just då jag är kines. Ibland blir jag arg på riktigt och skäms till och med för att jag är kines. Jag vet att jag absolut inte alls ska känna så, men enligt andra så är man ful ifall man är kines eller asiat. De vågar reta asiater men aldrig har jag sett folk reta någon arab eller afrikan för deras bakgrund... Så fort man gör det anser man vara rasist men sen är det mer än okej att hålla på med asiater?
En ny kille hade börjat i klassen och jag satt med en kompis (som är iranier). Då kommer han fram till oss och småpratade med min kompis men så fort jag försökte komma in i själva konversationen. Så kollade han på mig med en otrevlig blick, "vart kommer du ifrån?" "Du är från Kina, va?" Sa han.
Han höll på min kompis och hon vågade inte säga ifrån. (Han petade typ , nästan tafjsa). Då sa jag till honom att lägga av och då svarade han "din morsa, Ching chong" , jag svarade genast "hållkäften din jävla rasist"
Min kompis satt där hel still och sa ingenting alls.
Är även trött på att vara kär i folk, men då säger kompisen " inget illa menat men jag tror inte han är interserad av asiater". MEN WOW , bara för att jag är asiat? Då är det bestämt att jag är ful, då behöver de inte ens kolla på mig för jag är en asiat. Ingen vill bli ihop med asiat. En asiat är platt. Hit och dit, men blondiner tackar man aldrig nej till. Jag har alltid haft dålig självförtroende beroende på detta.
Att en främling kommer fram till mig och säger "ching chong" "hello made in china" "chip chopare". Eller när ens vän lägger upp en blid på en på instiftan och sen får man kommentaren "vilken chipchopare" . Ibland skäms jag att vara kines, haha trots att jag är en tredjedel khemer och en liten bit vietnamese och är uppväxt här i Sverige. Pratar ren svenska och folk blir till och med chokad. De brukar oftast fråga "är du adopterad? Du är ju bra på svenska" aha så bara för man är en asiat och inte adopterad är man dålig på svenska då pratar man istället ching chong. Du är så modig som vågar stå upp för det här!! Du är grym, fortsätt så! Du inspirerar mig verkligen! Kramar

Upp